STEGET NÄRMARE DET SOM KALLAS DÖDEN

ligger på sängen med surfplattan på magen. har precis ingenting att göra. men klockan 12 drar vi mot ånge, typ. det bero på när felicia och hennes pappa hämtar upp mig.
'
hela morgon har sandra, sara och jimmy varit på kattjakt. en liten kisse var spårlöst försvunnen. men det är bra nu, eftersom att den är tillbaka på sin plats igen.
det ser ut ungefär så här. fast ni kanske ser mitt enda sällskap, fet finne mitt mellan ögonbrynen. så fint

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0