Nu har du fått som du ville, se mig ner trampad och hatad av den jag älskade mest, jag betyder inget mer än luft för den nu.

Du är som ett vackert träd. Med rötterna nere i marken så djupt att dom aldrig kunde ses. Jag är lövet som är redo att falla. Och vinden kommer blåsa mig en dag bort från allt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0